Tillbaka                                                              tomaslindblad.se

Placebo - det är på riktigt

Placeboeffekten är en verklig medicinsk effekt. Låtsasmedicin i form av sockerpiller eller saltvatten kan bota verkliga sjukdomar, så länge vi tror att de är på riktigt, det visar modern forskning.

Och ju större ingrepp, desto mer påverkas vi. Kirurgiska ingrepp fungerar bäst, och stora piller är bättre än små.

 (...och dyra fejkmediciner är bättre än billiga konstaterades dessutom i en studie i  JAMA i mars 2008 och vann årets Ig-Nobel. Artikeln är från Allt om Vetenskap 4 - 2006)

1959 stod den unge hjärtspecialisten Leonard Cobb i sin operationssal på ett sjukhus i Seattle. Han var i färd med att göra en serie enkla operationer på uppdrag av den amerikanska hälsovårdsmyndigheten.

Uppdraget bestod i att testa en metod att lindra kärlkramp hos patienter. Den metod som skulle testas gick ut på att man gjorde en mindre öppning i bröstet och snörde av två artärer. Teorin var att man på det sättet skulle få mer blod till hjärtat och att kärlkrampen skulle gå över. Den här operationen hade använts i tjugo år med gott resultat och var den tidens standardbehandling av personer med svår kärlkamp.

Cobb opererade 17 patienter. Åtta av dem fick sina artärer avsnörda, övriga nio fick bara ett snitt i bröstet. Det visade sig att låtsasoperationen var lika bra på att bota kärlkrampen som det verkliga ingreppet. Ett snitt med skalpellen var tillräckligt för att smärtan i bröstet skulle minska.

Men förutsättningen var naturligtvis att patienten trodde att han eller hon fick en verklig operation.    

Cobbs resultat kunde upprepas av andra forskare, och det ledde till att den här metoden snart försvann från hjärtklinikerna. Den visade sig vara ett placebo.

Placebo är latin och betyder ”jag ska behaga”. Placeboeffekten är den positiva verkan som en verkningslös substans har på en sjuk person. 

Ordet har använts länge, men fick sin vetenskapliga definition på 50-talet, då placebo-kontrollerade tester blev standard för nya läkemedel. Varje ny medicin måste fungera bättre än placebo, ett så kallat sockerpiller med samma namn och utseende. Annars har det ingen bevisad effekt i sig själv.

Själva fenomenet att blotta föreställningen om ett läkemedels kraft har en verkan, den är känd sedan gammalt. Den har genom åren använts medvetet av läkare som av erfarenhet vet att sockerpiller kan göra underverk för patienter som inte hittar någon annan bot.

Placeboeffekten är en realitet som alla som arbetar inom sjukvården måste räkna med. Men vad den beror på, det har länge varit oklart. Vissa medicinare har hävdat att placeboeffekten inte finns. Att den är en statistisk synvilla. Men fler och fler exempel, och detaljgranskning av hur den fungerar i våra hjärnor, gör att det är svårt att hävda den åsikten idag.

En tumregel om placebo säger: ju större ingrepp, desto större effekt.

En fejkad operation, med narkos, blodvite, stygn och ärr, ger kraftigare utslag än bara medicinering. En spruta påverkar mer än ett piller. En stor tablett har mer effekt än en liten.

Cobbs operationer på 1950-talet är inte det enda exemplet på placebo-kirurgi. Bland annat har man framgångsrikt opererat amerikanska arméveteraner för artros i knäleden med låtsasingrepp. Gamla militärer kunde efter flera års värk plötsligt spela tennis igen, efter att en kirurg givit dem ett ytligt sår i knäet.  

Men vad är det egentligen som händer? En vanlig missuppfattning är att placebo bara har en psykologisk effekt och att de sjukdomar som botas av placebo är helt inbillade. En annan förklaring är att vi inte alltid är så sjuka som vi tror. Om vi bara får lite uppmuntran och goda råd och mentalt stöd i form av en behandling så blir vi ofta bättre.

Men det är fel. Placeboeffekten är på riktigt och ger verklig effekt på verkliga sjukdomar. Den verkar också på flera olika sätt. Den finns alltså inte enbart en placebo-mekanism i kroppen utan flera.

I ett klassiskt försök från 1968 fick ett antal astmatiker andas in ånga av saltvatten. Först fick de veta att ångan var förorenad luft som gav andningsproblem, vilket ledde till att några fick astmaattacker. I nästa fas fick de andas in samma ånga men då i tron att den lindrade astma.

I bägge fallen gav den i sig verkningslösa ångan verklig effekt på syretillförseln hos de stackars astmatikerna. Saltlösningen i sig har ingen inverkan på luftrören, men föreställningen om vad den kan vara gör att de antingen drar ihop sig eller vidgas. Alltså en rent fysisk effekt.      

Redan på 70-talet gjordes en häpnadsväckande men grundläggande upptäckt om placeboeffekten:

Sockerpiller som påstods vara smärtlindrande gav effekt på samma sätt som morfin hos vissa patienter.

Men om samma patienter fick ett ämne som hindrar morfin att verka, då blev det inte någon effekt av låtsasmedicinen heller. Tydligen verkade placebopillret på något vis på samma sätt som morfin.

Italienska forskare kunde för fyra år sen visa att det troligen är hjärnans egna morfinliknande ämnen, endorfiner, som ger placeboeffekten vid smärtlindring. En förväntad smärtlindring, till exempel när en patient får en injektion av något som påstås vara morfin, sätter igång produktionen av hjärnans eget morfin.   

Den svenske hjärnforskaren Martin Ingvar och hans kolleger vid Karolinska Institutet har samtidigt visat vad som händer i hjärnan med hjälp av en PET-kamera. Kameran ser vilka områden i hjärnan som är aktiverade, och försöken visar att exakt samma områden i hjärnan som sätts igång av konventionella bedövningsmedel aktiveras av placebo. 

Så sent som förra året kunde så en grupp Chicago-forskare definitivt visa att de här delarna av hjärnan inte bara aktiveras, utan att de faktiskt avger endorfiner när försökspersoner tror att de får smärtlindring fast det bara är placebo.

Men placeboeffekten förekommer i fler varianter. Personer som lider av parkinsons sjukdom mår bättre av falska mediciner. De får bättre motorik, och till och med ökad utsöndring av signalämnet dopamin i hjärnan, just det ämne som de lider brist på, om de tror att de får läkemedel som ska ha den effekten.

Parkinson orsakar ryckningar och skakningar i kroppen. De här symptomen kan lindras genom att man ger hjärnan elektrisk stimulans. Men om patienten inte vet att strömmen är på så kan ryckningarna fortsätta som vanligt. Symptomen lindras först när de får veta att behandlingen har börjat. Ingen vill påstå att parkinsons sjukdom är ett inbillat tillstånd. Det är en allvarlig sjukdom som orsakar mycket lidande.

Men samtidigt påverkas den uppenbarligen starkt av patientens förväntningar och föreställningar. De skapar fysiologiska förändringar i hjärnan.

Litteraturen är full av berättelser om placeboeffektens häpnadsväckande krafter. Det finns numera också ett stort antal vetenskapliga studier som slår fast att effekten verkligen finns och att den är att räkna med.   

Det gäller till exempel de män med förstorad prostata som ingick i en kanadensisk studie. Över hälften av dem som fick placebo rapporterade att de kunde kissa bättre. Dessutom fick flera av dem samma biverkningar som den verkliga medicinen skulle ha gett.

En amerikansk forskare konstaterade år 2004 att hälften av den verkan som alla antidepressiva mediciner har, inklusive Prozac och liknande moderna preparat, är placeboeffekt. 

Placebopiller är i själva verket det mest testade läkemedlet på jorden. Varje läkemedel måste jämföras med placebo innan det kan släppas på marknaden. Det betyder att placebo i någon form jämförts med alla läkemedel som finns på marknaden. En gammal bedömning är att placebopillren ger effekt i en tredjedel av fallen. Men det kan ofta vara mer.

Om man lägger samman de tester som gjorts med nya värktabletter så framgår det att ”läkemedlet” placebo, alltså ett biokemiskt overksamt ämne, åstadkommer mer än hälften av den smärtlindring som morfin ger. 

När det gäller smärtlindring och parkinsons sjukdom börjar forskarna förstå hur själva mekanismen bakom placeboeffekten ser ut. Vi har sett vad som händer i hjärnan.

För andra sjukdomar är det fortfarande oklart vad som händer. Men det går inte att förneka att våra förväntningar och vår tro kan vara avgörande för hur vi mår och hur vi reagerar på behandling. Och det kan ge både bra och dåliga resultat.

Placebo – jag ska behaga – har också en mörk sida, nocebo – jag ska skada. Falska mediciner ger ofta samma negativa biverkningar som den äkta medicinen. Då är det noceboeffekten som verkar. Förväntningar om att något dåligt ska hända kan alltså framkalla problemet.

Nocebo-effekten är inte alls lika grundligt undersökt som placebo. Det går inte att göra experiment där man medvetet skadar försökspersoner. Men det finns till exempel en studie som visar att kvinnor som tror sig vara benägna att få hjärtproblem löper fyra gånger större risk att faktiskt drabbas än andra kvinnor när alla andra riskfaktorer är lika.

Patienter på ett sjukhus som fick sockervatten spydde när de informerades om att de druckit kräkmedel. Det går att framkalla allergiska hudutslag med vanligt vatten, om man lyckas inbilla försökspersonerna att de utsätts för något som de är överkänsliga mot.

Den mest spektakulära och skrämmande nocebo-effekten är kanske det som kallas voodoo-döden. Det finns inget ordentligt vetenskapligt dokumenterat fall, men mängder av berättelser från antropologer och missionärer med hög trovärdighet som har bevittnat hur häxkonster och magiska besvärjelser har skadat och till och med dödat den som drabbas. 

I delar av Australien kan till exempel en medicinman peka med en benknota på den som ska förhäxas. Enligt en beskrivning av en amerikansk antropolog, så blir det utpekade offret helt slagen med skräck. Han ställer sig med händerna höjda till skydd mot de onda krafter som strömmar mot honom. Kinderna bleknar och blicken mattas och ansiktet förvrids på ett fruktansvärt sätt.

Ingen har bevisat att häxkonster verkligen kan döda en människa.

Men nocebo-effekten är en realitet. Tron att du drabbas av sjukdom kan göra dig sjuk.

Tro, hopp och föreställningar tycks alltså vara viktiga beståndsdelar av vår biologi. Kropp och själ hänger ihop genom att våra tankar och känslor påverkar hjärnans signalsystem. Trots den moderna medicinens alla framgångar kanske vi ändå inte är så annorlunda än vi var för 10.000 år sedan. En del av vår hälsa påverkas fortfarande av samma krafter som hos de folk där shamaner och medicinmän står för läkekonsten.

 mail@tomaslindblad.se                         Hem igen